HAPP

sitter och huttrar. mitt svett som jag producerade när jag var ute och sprang nyss börjar kallna, jag känner mig som en blöt katt. men duschen är upptagen så det finns inte mycket jag kan göra åt.

på springturen såg jag någonting som kunde vart världens finaste blomma i ett dike. jag saktade ner och glodde lite....

.....en ihopknöglad systemetkasse....
hur besviken?


nu blev duschen ledig. MIN TUR!
adjö. matilda

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0